Det var höst 2009 och jag hade ganska nyligen hört talas om en helt galen grej som hette Ö till Ö. Det visade sig vara att vad som i grunden var en kul grej mellan några kompisar. De satt på Utö värdshus och kollade in en servett med motiv av ett sjökort... Ok grabbar, sisten till Sandhamn får betala notan! Kul grej tänkte jag men hur många känner jag som precis som jag just definierar detta som kul? Jag kom bara på en person, en gammal kompis till mig som heter Jonas Larson. Jag ringde Jonas och frågade om han var sugen på en lunch för det var en grej jag skulle vilja prata med honom om.
Vi anmälde oss till loppet 2010 och det visade sig vara början på något som skulle vara i nästan två år! Inför en sådan tävling behöver man förbereda sig så … Steg 1, lära sig simma ok, Steg 2 lära sig simma ordentligt! Vi läste på så gott vi kunde och kollade in filmer, bloggar, bilder från tidigare lopp för att hämta inspiration från tidigare lopp. Några av kraven är att använda sig av en våtdräkt, väska för att få med sig lite annan obligatorisk utrustning som förstaförband, kartfodral osv. Vi tränade på ganska så hårt under hela 2010 och kände oss väl förberedda inför racet 2010! De flesta har bara ett mål med en sådan tävling vilket är att faktiskt ta sig i mål!
6 september 2010, Pang! Starten går och c:a 100 lag från hela världen startade klockan 06:00 på morgonen utanför Seglarhotellet på Sandhamn. Förhållandena kunde knappast vara bättre, c:a 14 grader i vattnet, ingen vind (sjö) och fint väder. Vi kom till den första checkpointen klockan 11:20 och den stänger 12:00…. Nice, vi är med i loppet! Vi kämpar vidare och börjar tappa tid men känner oss ganska så positiva till att vi faktisk ska klara det, vårt enda mål är faktiskt att bara klara loppet. Vi kommer till den näst sista chekpointen klockan 15:45, den stänger 16:00. Från den är det en kort simning och sedan c:a 11 km löpning till sista chekpointen vilken var 2010 vid Ornö kyrka. Hmmm… tänker vi när vi står där på Norra Ornö och ska avverka c:a 11 km löpning på 1 timma, en normal dag är 11 km inga problem men efter 10 h in i racet är 11 km på 1 timma något helt annat. Vi konstaterar att vi behöver hålla ett 5:45 tempo. Vi springer iväg så fort vi kan och konstaterar att de första två kilometrarna tog 12 minuter, vilket helt enkelt betyder att vi inte kommer att klara det! Vi halv joggar/går de 11 km till Ornö kyrka och kommer fram c:a 30 minuter för sent och blir avplockade av banan samt körda med båt till Utö. Min första tanke är att jag aldrig i hela mitt liv någonsin ska träna mer, aldrig mer! En vecka senare känner jag bara hur viktigt detta är då man väl har bestämt sig för att klara något så kan man bara bryta ihop och kämpa vidare! Vi startar nästa direkt med att träna för vi ska fan klara det 2011!
Förberedelserna inför 2011 är ganska så lika som inför 2010 men skillnaden är ju så klart att vi nu vet vad vi själva behöver fokusera på, jag på simning och Jonas på löpning. Vi diskuterar och provar oss fram till vi hittar rätt utrustning för oss. Vi tänker hela tiden Less is More, dvs ett, obligatorisk utrustning och två, nice to have utrustning. Under 2010 hade vi varsin Camel back med 2 liter vätska var vilket visade sig vara ungefär 3,5 liter för mycket. Vi klipper också av våtdräkterna vid låren samt armarna för att underlätta vid löpningarna. Hellre fryser vi i vattnet än får värmeslag på land! En annan taktik är också att minska motståndet i vattnet vilket betyder att vi stoppat allt vi kan innanför våtdräkten. Vi använder oss av varsin liten midjeväska som vi har den obligatoriska utrustningen i samt 3 mindre flaskor med vätska och en del gel.
Vi står ganska långt fram på startlinjen i år... Vi behöver all tid vi kan få gratis :-). Starten går och tempot är högt redan från början! Förra året gick starten i ett 5:30 tempo, nu rusar de flesta iväg i ett 4:00 tempo vilket vi inte har planerat att håll så vi slår av och kör i kanske 4:45 tempo de första 1200 meter ner till den första simningen. Väl där ser vi hur havet ser ut då det blåser 10 m/s… spännande syn för de flesta som hade tänkt simma de första 1700 meterna till andra sidan. Första simningen går helt ok på 44 minuter, hade havet varit lugnt hade vi räknat med att göra den på 35 minuter. Vi är dock ganska så glatt överraskade då vi ligger ganska så långt fram i fältet! Jag känner mig väldigt snurrig och illamående men biter ihop och kämpar vidare. Ner i vattnet igen och då snurrar det ordentligt! Väl på andra sidan släpper yrseln och illamåendet och allt känns genast bättre. Vi kämpar på och märker att vi faktiskt simmar förbi en del lag vilket är nytt för oss. Vi kommer tillslut fram till första längre löpningen och tar där av överdelen av våtdräkten vilket känns skönt. Vi springer på ganska så bra och följer planen genom att grabba tag i bullar, dricka, etc vid vätskestationen och äter under gång. Vi trycker i oss så mycket näring vi vågar och börjar sedan smått jogga vidare.
Tack för ett kanon roligt race och vem vet, vi ses kanske igen nästa år på startlinjen men då med ett annat mål än att bara ta sig i mål…